Vem äter vad – vuxna fåglar

1. Småfåglar, trast- och kråkfåglar, svalor etc
2. Duvor, hackspettar, tornseglare
3. Skogs- och fälthöns
4. Andfåglar
5. Måsfåglar
6. Vadare
7. Rovfåglar och ugglor

1. Småfåglar, trast- och kråkfåglar, svalor etc

Småfåglar och trastar

Finkar, sparvar:
Blandade fågelfrön samt mat för kanariefåglar.

Rödhakar, järnsparvar, koltrastar, trastar, mesar:
Insektsblandning/insektsätande fågelmat (vissa zooaffärer), mjölmask, maggots, bär frukter, gärna äpple, russin, rönnbär, kokt potatis, mycket fint strimlat kött. Erbjud mycket varierad kost för att se vad fågeln föredrar.

Domherre, steglits, grönfink, stenknäck, bofink, hämpling, sidensvans:
Fröblandning för undulater, hirs etc. Erbjud gruskorn, Tycker mycket om kex som är bra att starta med.

Hämpling:
Blandat frö som grund, erbjud också mycket grön föda som unga markrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse.

Steglits:
Vallmofrö, tvistefrön, kardborrefrö, linfrö, hampa, äpple och grön föda såsom, unga maskrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse.

Vinterhämpling:
Insekter och myrägg, samt frö.

Grönsiska:
Vallmofrön, granfrön och alfrön, tvistefrö, kardborrefrö, hampafrön kan ges i små mängder. Fläder och björkfrö är speciellt uppskattat. Grön mat såsom maskrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse, erbjud också små mjölmaskar.

Grönfink:
Mognande solroskärnor (mycket uppskattat), hampafrö, havre, kanariefågelfrö, vallmofrö, linfrö, viltfågelfröblandning. Erbjud också grön föda; maskrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse, oxelbär, äpple.

Stenknäck:
Oxelbär, blandat frö, kanariefågelfrö, vallmofrö, linfrö, små mängder av havre, körsbärskärnor. Erbjud också grön föda såsom, maskrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse, grenar med knoppar, mjölmask, myrågg, Äpple samt höstbär om det är en sådan årstid.

Domherre:
Blandat frö; vallmofrö, kanariefågelfrö, viltfågelfröblandning, liten mängd av hampfrö, oxelbär, solroskärnor, någon mjölmask ibland samt grön föda såsom maskrosblad, grön sallad, spenat, vattenkrasse, knoppande grenar från fruktträd, bär beroende på årstid.

Gärdsmyg:
Hårdkokt ägg, finhackat och blandat med insektsfoder/blandnig; gradvis större andel av insektsblandningen, Alternativ: blandning av keso, jordnötssmör och insektsfoder/blandning.

Koltrast, stare, trastar, mesar, näktergal, gärdsmyg, rödhake, sädesärlor:
Insektsfoder/paté eller blandning från djuraffären. Erbjud också rå köttfärs, hackade hårdkokta ägg, frukt och bär, katt- eller hundmat. Små syrsor, maggots (utan mat i tarmen, kolla det genom att ingen mörk linje syns långs kroppen). Extra vitamin/mineraltillägg (ex. multivitamin för hund, Dogevit). Knoppar med bladlöss är jämförelsevis lått att samla för små fåglar, som gärdsmygar och rödhake då de tycker om att picka.

Sparvar:
Erbjud både insektsblandning/insekter samt frö med gruskorn.

Stare:
Insektsfoder/blandning samt små remsor av kött, gärna levande insekter, bär och mjuk frukt, ställ fram en bricka med exempelvis en grästuva och göm insekter, mask inuti för att fågeln ska få stimulans när de letar efter födan. Gruskorn ska erbjudas. Vatten är viktigt för både drickande och badande.

Gråsparv:
Fasanfoder samt olika fröer, knoppar, talgboll, insekter och brödsmulor. Erbjud gruskorn, dricksvatten och vatten för att ha att bada i.

Koltrast:
Erbjud insektsfoder/blandning, beopellets, bär, frukter som äpple och päron samt mjölmask, Mjölmasken kan placeras i exempelvis en tom kokosnöt och därigenom får koltrasten stimulans när den söker födan.

Krågfåglar

Kråkfåglar är allätare – huvudsakligen animalisk föda.
Nötskrikan, lavskrikan, skatan, nötkråkan, råkan, kråkan och korpen: 
Erbjud exempelvis uppskuren kyckling i små bitar, mjölmask, köttfärs, ägg, äpplen samt hund/kattmat på burk eller torrfoder blandat med insektsfoder och spannmål/bröd. Vitamin/mineraltillägg.

Nötskrika:
Hund/kattmat på burk eller uppblött torrfoder, potatis, hönsfoder, insektsblandning, lite grönsaker såsom fräscha ärtor och bönor, frukt, jordnötter (utan salt), ekollon, spannmål, bröd/bullar (ej för mycket), samt en gång i veckan mjölmask/maggots.

Korp:
Proteinrik kost t ex köttfärs och annat kött. Skär i mindre bitar eller lägg in en större bit så att korpen kan picka. Erbjud också lite annat som t ex ägg.

Råka:
Blandad kost, t ex fullkornsbröd uppblött i rått ägg, kött, kalkonfoder, mindre mängd maggots eller mjölmask.

Kaja:
Kalkonfoder, jordnötter (ej salta), lite maggots eller mjölmask, fullkornsbröd, bär, spannmål, ägg.

Skator och kråkor är allätare – blanda från ovanstående menyer.

Svalor

Svalor är insektsätare
Backsvalan, ladusvalan, hussvalan:
Erbjud köttfärs, insektsblandning för fåglar, vitamin/mineraltillägg, samt döda mjölmaskar, blandat. Även vuxna fåglar måste handmatas eftersom de i det fria fångar sin föda i flykten. Rulla små bollar och erbjud en boll varannan timme under dagsljus. Storleken bör anpassas så att man ser att fågeln utan problem kan svälja bollen.

Svalor:
Blandning av 75 % köttfärs, 25 % insektsblandning för fåglar, Ge gärna vaxmott eller rena maggots (ingen mat i tarm, kolla på maggotens kropp så att ingen mörk rand syns) samt levande insekter, syrsor är populära.

OBS! Tornseglare, svalor och nättskärror fångar sin mat i flykten och accepterar sällan att äta från fat.

Vatten ska alltid finnas tillgängligt i en grund skål.

2. Duvor, hackspettar, tornseglare

Duvfåglar

Duvor: Stadsduvan (klippduvan), skogsduvan, ringduvan, turkduvan:
Blandsäd t ex vete, hirs, extra vitamin/mineraltillskott, duvfröblandning (som innehåller ett brett sortiment av fröer), andra fröblandningar, allfoder för kyckling,

Gruskorn ska erbjudas för matsmältningen.

Spettfåglar

Hackspettar: Större hackspetten, vitryggiga hackspetten, mindre hackspetten, tretåiga hackspetten, göktytan, gråspetten, gröngölingen, spillkråkan:

Hackspettar, nötveckor, trädkrypare:
Födan består huvudsakligen av insekter från träd och bark, det är svårt att få dessa fåglar att äta från ett fat, Smeta istället in en murken stock med exempelvis köttfärs. Erbjud också kattmat på burk, jordnötssmör samt insektsblandning och gärna levande föda som t ex mjölmask.

Seglarfåglar

Seglare: Tornsvalan

Tornseglare:
Blandning av 75 % köttfärs, 25 % insektsblandning för fåglar, fuktade med vatten, samt mjölmask. Tvångsmatning kan vara nödvändigt om fågeln inte tar emot själv. Håll i huvudet, dra försiktigt i håret under näbben för att öppna näbben. Lägg mjölmasken lägst bak i munnen, stäng näbben och väta tills fågeln svalt. Upprepa.

OBS! Tornseglare, svalor och nattskärror fångar sin föda i flykten och accepterar sällan att äta från fat.

Praktfåglar

Kungsfiskare:
Färsk nyfångad/nydödad fisk. Elritsor, guppy, nytinad småsill. Tillsätt tiamin i fisken (vitamin B1). Är svåra att få att äta i fångenskap och måste ofta tvångsmatas. Vid tvångsmatning ska alltid huvudet på fisken vara nedåt.

3. Skogs- och fälthöns

Hönsfåglar

Skogshöns: järpen, dalripan, fjällripan, orren, tjädern.
Fälthöns: rapphönan, vakteln, fasanen.

Kan erbjudas insektsblandning för fåglar, mjölmask, blandsäd/korn, vete, havregryn och majs, hönsfoder/kalkonfoder, bär, bärris, ljung, knoppar, skott och löv mm.

Fasaner:
Hönsfoder/kalkonfoder (finns på Granngården/Lantmännen), späda kvistar, knoppar, skott och olika sorters bär, bärris exempelvis kråkbärsris, ljung.

Skogshöns:
Mat från naturen ska erbjudas om möjligt: löv, gräs och bär, erbjud endast liten mängd spannmål.

Tjäder och ripa:
Erbjud mycket fiberrik kost, t ex kalkonfoder.

OBS! Samtliga hönsfåglar ska alltid ha tillgång till fräscht vatten.

4. Andfåglar

Änder

Egentliga änder: gräsanden, bläsanden (för mat, se gäss), snatteranden, krickan, stjärtanden, årtan, skedanden.

Föda: Egentliga änder är spannmålsätare, Spannmål är korn, vete, havregryn, majs mm. Detta tillsammans med Pullfor (för höns/kycklingar/änder) finns på Granngården/Lantmännen. Eftersom Pullfor snabbt löser upp sig i vatten, så kan man med fördel lägga det som det är på ett fat intill en vattenskål. Det är viktigt att vattenskålen står precis bredvid eftersom de tycker om att ”snattra” med maten i vattenskålen. Vissa tar helst spannmål som flyter i vatten.

OBS! Använd inte kalkonfoder till vanliga änder eftersom det har för hög proteinhalt vilket kan leda till missväxts/missbildade vingar och ben. Extra viktigt när det gäller andungar som växer!

Lägg också gärna lite klippt gräs på maten. Maskrosblad är också ok. Dock inte isbergssallad som har för lågt näringsvärde. Man kan även ge mosad hårdkokt äggula blandat med kycklingfoder.

Det är viktigt att anden har tillgång till finkornigt grus (t ex granitgrus som finns på Granngården/Lantmännen eller i djuraffär). Det samlas i magen och hjälper anden att bryta ner maten. Kalkstenssand och ostronskal är också bra.

Ska ständigt ha fri tillgång till mat.

Svanar

Svanar: knölsvanen, sångsvanen.
Föda: Är spannmålsätare, vilket är korn, vete, havregryn, majs m m. Detta tillsammans med Pullfor (för höns/kycklingar/änder) finns på Granngården/Lantmännen. Eftersom Pullfor snabbt löser upp sig i vatten, så kan man med fördel lägga det som det är på ett fat intill en vattenskål. Det är viktigt att vattenskålen står precis bredvid eftersom de tycker om att ”snattra” med maten i vattenskålen. Vissa tar helst spannmål som flyter i vatten.

Svanar som normalt lever i stadsmiljö är i regel vana vid att bli matade av människor. Vissa svanar är så vana vid det att de inte tar annat än smulat bröd i vatten. Använd då helst fullkornsbröd. Men kan gärna börja med smulat bröd och sedan successivt lägg i ovanstående spannmål.

Ska ständigt ha fri tillgång till mat.

Gäss

Gäss: sädgåsen, bläsgåsen, fjällgåsen, grågåsen, kanadagåsen, vitkindade gåsen, prutgåsen, gravanden.

Föda: Är spannmålsätare, vilket är korn, vete, havregryn, majs m m. Spannmål är korn, vete, havregryn, majs mm. Detta tillsammans med Pullfor (för höns/kycklingar/änder) finns på Granngården/Lantmännen. Eftersom Pullfor snabbt löser upp sig i vatten, så kan man med fördel lägga det som det är på ett fat intill en vattenskål. Det är viktigt att vattenskålen står precis bredvid eftersom de tycker om att ”snattra” med maten i vattenskålen. Vissa tar helst spannmål som flyter i vatten.

Gäss behöver dessutom mer grönt såsom gräs, mörka salladssorter, alfaalfa m m.

Ska ständigt ha fri tillgång till mat

Dykänder och skrakar

Dykänder: ejdern, alfågeln, sjöorren, svärtan, knipan, brunanden, berganden, viggen.
Skrakar: salskraken, småskraken, storskraken.
Föda: skarpsill, småsill och musslor. Serveras i salt/bräckt vatten.

Viktig information om fisk och fiskätare!

Det är mycket viktigt att fiskätande fåglar erbjuds färsk fisk. Fisk blir snabbt dålig och då bildas ett ämne i fisken – thiaminas – som förstör fåglarnas thiamin (B1-vitamin). Detta kan leda till en vitaminbrist som är farlig. Så än en gång; Erbjud endast färsk fisk och släng fisk som stått framme mer än 30 minuter.

1. Ta ut ett par fiskar ur frysen.
2. Lägg dem i en grund skål och låt dem tina upp i ett kylskåp. Obs! tar cirka ett dygn.
3. När fisken precis tinat, erbjuds den till fågeln. I en mörk skål syns fiskarna bättre.
4. Efter 30 minuter tas fisken bort. Finns minsta tecken på att den är dålig så måste den slängas.
5. I annat fall måste den förvaras kallt till nästa matning.
6. Byt fisk minst 4 ggr/dag.

OBS! Alla fiskätande fåglar måste få thiamintillskott (B1-vitamin) – ca 35 mg/kg.

5. Rallar och sumphöns

Fri tillgång till mat och vatten dygnet runt.

6. Måsfåglar

Måsar och labbar

Måsar: dvärgmåsen, skrattmåsen, fiskmåsen, silltruten, gråtruten, havstruten, tretåiga måsen.
Labbar: labben, fjällabben.
Föda: labb, mås- och trutfåglar är allätare med vikt på animalisk föda, helst då fisk. Hel fisk, fiskbaserad hund- och kattmat, sardiner i tomatsås (ej i olja!). Riven ost, smulat fullkornsbröd, kött, korv mm. Erbjud maten fuktig/blöt/kladdig!

Tärnor

Tärnor: skräntärnan, kentska tärnan, fisktärnan, silvertärnan, småtärnan, svarttärnan.
Föda: hel fisk i lagom storlek. Normalt tar de bara mat genom att flygande jaga den i vattnet. De kan därför behöva handmatas med hel fisk. Erbjud även mjölmask i en grund skål fylld med sand. Vissa kan gå och plocka i sanden. Har du svårigheter att mata, kontakta vårt journummer.

Alkor

Alkor: sillgrisslan, tordmulen, tobisgrisslan, lunnefågeln.
Föda: Skarpsill och småsill serveras i saltvatten (bräckt vatten). Lämna fåglarna direkt efter att de erbjudits maten.

Sillgrisslor:
Erbjud exempelvis skarpsill som kan serveras i en grund skål med havsvatten. Är fiskarna ca 12 cm långa bör fåglarna äta ca 20 st fiskar/dag. Större fiskar 20-25 cm ca 6-8 st/dag. Ett trick för att få fågeln att börja äta  kan vara att placera ut fiskar med lite mellanrum längs en poolkant/dammkant och se till att huvudena sticker upp.

Tordmule:
Erbjud en kost av skarpsillar, ca 12 cm långa, som serveras i en grund skål med havsvatten. Bör äta ca 15 st fiskar/dag. OBS! Tordmule kan behöva tvångsmatas i början. Får du problem med matning, ring Djurens Ö:s journummer 070 227 88 87 så kan vi guida dig på telefon.

7. Vadare

Småvadare m fl

Småvadare, morkullan, beckasiner, spovar, storsnäppor, m fl: mosnäppan, skärsnäppan, kärrsnäppan, myrsnäppan, brushanen, dvärgbeckasinen, enkelbeckasinen, dubbelbeckasinen, morkullan, rödspoven, myrspoven, småspoven, storspoven, svartsnäppan, rödbenan, gluttsnäppan, skogssnäppan, grönbenan, drillsnäppan, roskarlen, smalnäbbade simsnäppan.

Brockfåglar: mindre strandpiparen, större strandpiparen, svartbenta strandpiparen, fjällpiparen, ljungpiparen, tofsvipan.
Strandskator: strandskatan.
Skärfläckor: skärfläckan.

Föda: Större delen av vadarna kan erbjudas insektsblandning för fåglar. Men ge också levande föda såsom maggots och mjölmask, fint hackade eller klippta bitar av rått kött, uppblött och lite olika fröer. De flesta är svåra att mata i fångenskap.

Storvadare

Hägrar och rördrommar: rördrommen, hägern.

Gråhäger:
Skarp- och småsill, klippta eller skurna i tunna remsor. Tillsätt tiamin (vitamin B1). Kan ibland äta dagsgamla kycklingar. Möss och rått kött kan variera kosten. Måste ibland tvångsmatas. Ring vårt journummer 070 227 88 87.

Rördrom:
Fisk och kött.

Lomfåglar

Lommar: smålommen, storlommen. Doppingar: smådopping, skäggdopping, gråhadedopping, svarthakedopping.
Föda: småsill/skarpsill alt öring eller ål, skuren i smala strimlor.

Skäggdopping:
Ska serveras skarpsill/småsill från en grund skål med vatten.

Smådoppingar:
Kan ta fisk som släpps i vattnet en åt gången (levande) då de vill dyka och ta rörlig fisk.

Doppingar har ibland lättare att ta fiskarna om de slängs en och en i vatten/dammen/poolen. När de simmar i densamma rör sig fisken och utlöser doppingens reflex att vilja fånga bytet. Dov belysning kan göra dem lugnare och underlätta matningen. Lämna fågeln ifred direkt efter att den erbjudits maten.

Lom:
Kan erbjudas upptinad infryst fisk såsom skarpsillar, sill, sandålar samt extra tiamintillskott (vitamin B1).

Tranfåglar

Tranor: tranor
Tranor är allätare. Födan består av bär, frön, växtdelar som färska skott av vatten- och sumpväxter, insekter, sniglar, mask och mindre groddjur och gnagare. Äter även gärna spannmål (korn, vete, havre, majs) och potatis.

8. Rovfåglar och ugglor

Ugglor

Ugglor: berguven, fjällugglan, hökugglan, sparvugglan, kattugglan, slagugglan, lappugglan, hornugglan, jordugglan, pärlugglan.
Hökartade rovfåglar:

Hökartade fåglar:

Hökar: duvhöken, sparvhöken, ängshöken.
Vråkar: ormvråken, fjällvråken, bivråken.
Kärrhökar: bruna kärrhöken, blå kärrhöken,
Glador: gladan.
Örnar: havsörnen, kungsörnen.
Fiskgjusar: fiskgjusen.

Falkartade rovfåglar

Falkar: tornfalken, stenfalken, lärkfalken, jaktfalken, prilgrimsfalken.

Föda för samtliga rovfåglar och ugglor:

Rovfåglar är rena köttätare och bör matas med helkroppsdjur, dvs möss eller dagsgamla kycklingar. Möss är bättre kost och bör användas som huvudkost. Även päls/fjädrar, skelett mm är viktigt. Maten som erbjuds bör efterlikna den föda de fångar i det vilda. Exempelvis är det lättare att få en rovfågel att äta i fångenskap då man erbjuder bruna laboratoriemöss istället för vita. Fåglar som inte vill äta själva ska erbjudas exempelvis möss för att ”komma igång”.

Fräscha möss och råttor eller småfåglar som katten tagit in kan frysas in och användas till exempelvis ugglor och tornfalkar. Även fräscha trafikdödade djur kan vara användbara. Laboratoriemöss som är bruna föredras.

I brist på helkroppsdjur

Färskt kött kan erbjudas skuret eller klippt i mindre bitar. Använd bitar av vanligt kött, lever eller hjärta. Doppa gärna köttbitarna i vatten vid handmatning för att ge extra vätska (ljummet vatten). Du bör även rulla in köttbitarna i lite katt/hundhår eller fjädrar. Det är viktigt att fiberhalten upprätthålls med hjälp av detta. Om rovfåglar får fiberfattig kost leder det till magstörningar som diarré som i sin tur leder till vätskebrist.

Tillsätt kalcium/vitamintabletter, t ex Kafomavit. Tabletter är bättre än pulver som lätt fastnar i gom och svalg. Några dagar utan kalciumtillskott är inten fara.

Servera alltid fräscht vatten. Om fågeln äter själv kan köttbitarna/mössen placeras i vatten för att ge fågeln extra tillskott av vätska.

Fiskgjuse: Kan erbjudas exempelvis sill och sötvattensfisk.

Mängd mat per dygn:

• 20-25 % av kroppsvikten – om fågeln väger < 200 g
• 10-20 % av kroppsvikten – om fågeln väger 200-800 g
• 5-15 % av kroppsvikten – om fågeln väger > 800 g

Exempel på rekommenderad mängd mat:
Tornfalk: en dagsgammal kyckling/mus dagligen.
Duvhök: 4-5 dagsgamla kycklingar/möss dagligen.

Handmatningstips för rovfåglar

• Knacka på sidan av näbben för att uppmuntra fågeln att öppna munnen.
• Använd en pincett och ge en liten bit i taget. Det går också bra att mata med fingrarna om du föredrar det.
• Se till att fågeln i sin egen takt får möjlighet att svälja. Stryk lite försiktigt längs strupen om det tar lång tid. Det kan uppmuntra fågeln att svälja.