De 21 vanligaste akuta situationerna. Läs vad du kan göra:

OBS! Ett av de vanligaste akuta fallen är vingskada på fåglar. Det krävs att fågeln tas till veterinär eller viltrehab för bedömning. I de här fallen hänvisar vi till viltrehab för vidare hjälp och råd. Se listan till höger.

1. Fåglar som flugit in i fönsterrutor
2. Måsfågelungar på gårdar och gator/vägar i städer
3. Fågelbon på olämpligt ställe
4. Om du hittar nykläckta fågelungar på marken
5. Svalor och tornseglare som hamnat på marken
6. Fåglar som hamnat i en skorsten
7. Flytta andfamilj från häckningsplats där ungarna inte kan ta sig därifrån
8. Sjöfåglar som fastnat i fiskeredskap
9. Svanar på is
10. Fåglar/ekorrar som katten tagit in/skadat
11. Vilda djur som haltar
12. Harpaltar och rådjurskid som du tror är övergivna
13. Tama rävar
14. Djur som trillat ner i håligheter. Vad kan du göra?
15. Djur som fastnat/trasslat in sig
16. Om olyckan är framme och du kör på ett vilt djur
17. Vilda djur som tar sig in i byggnader och inte kommer ut
18. Ekorrbon eller fågelbon i nedtagna träd
19. Övergiven utterunge
20. Ensamma sälkutar
21. Övergivna igelkottungar. Vad kan du göra?

1. Fåglar som flugit in i fönsterrutor

En av de vanligaste frågorna vi får till Djurens Ö är om fåglar som flugit in i fönster. Ofta får fågeln en hjärnskakning och sitter eller ligger på marken nedanför fönstret utan förmåga att förflytta sig. Ibland ligger de på sidan och andas. Fågeln behöver nu vila och återhämta sig.

Gör iordning en papplåda typ flyttkartong med hushållspapper i botten så att fågeln kan sitta/ligga mjukt. Lådan ska kunna förslutas och den måste ha lufthål. Nu ligger fågeln skyddad mot faror ex kattangrepp. Ställ lådan i rumstemperatur på en lugn plats. Vänta i ett par timmar. Fågeln behöver inte mat eller vatten nu, bara vila. Ta sedan ut lådan och öppna försiktigt. Om fågeln piggnat till kan den vara väldigt kvick att flyga ut ur lådan. Därför ska du inte öppna lådan inomhus! Då kan de få panik och flyga mot fönstren inomhus. Om den är pigg och vill flyga släpper du ut den direkt. Om den efter några timmar fortfarande ligger stilla eller verkar slö så får den vila ytterligare. Kontakta då viltrehabiliterare för råd! Fågeln kan ha fått en allvarligare hjärnskakning som kräver vård. Ibland har de även fått inre skador och klarar sig inte.

2. Måsfågelungar på gårdar och gator/vägar i städer

Man ser ofta måsungar/trutungar gåendes på marken på gårdar, i parker, på parkeringar och på gator. Måsar bygger ofta bo på taken och det händer ofta att ungarna hoppar/ramlar ner därifrån när taket som boplats inte erbjuder rätt skydd mot regn och sol.

Man kan lätt tro att de små dunbollarna som går omkring är illa ute, men så är det inte. Mamman övervakar och har koll på sin unge. Hon flyger ner med jämna mellanrum och matar ungarna! LÅT UNGARNA VARA! De är inte övergivna! De klarar sig bra i stadsmiljö.

Ibland kan de förstås hamna på en farlig och för måsar omöjlig miljö. Då kan man behöva flytta ungen till ett mer skyddat ställe inom samma område.

Om man behöver flytta på ungen så kommer mamman att bli orolig och skriker och flyger nära dig så var försiktig och visa hela tiden vad du gör. Placera ungen i en låda med höga kanter, håll upp den i luften ovanför huvudet och flytta till ett säkrare ställe en liten bit bort.

Är ungen skadad kontakta viltrehabiliterare!

Skriv ut vår informationsplansch om djurungar och sätt upp på anslagstavlor i ditt område.

3. Fågelbon på olämpligt ställe

Kan man flytta fågelbon?I princip är svaret NEJ. Lagen säger att man inte får störa häckande fåglar, och fåglarna överger bona om de flyttas. Man får tänka att det är en så kort tid som boet används, fåglarna bygger, ruvar äggen och matar ungarna. Så fort ungarna är flygfärdiga så lämnar fåglarna boet och då kan man ta ner det. Njut av skådespelet under tiden!
Man har försökt att flytta bon med ägg från måsfåglar. Bon som legat extremt olämpligt men det accepteras inte, fåglarna överger boet. Ett fall där man försökte rädda kajungar som fallit ner och fastnat i en skorsten lyckades faktiskt. Ungarna fiskades upp ur skorstensröret och man hängde upp en bur i ett träd nära huset. Buren utrustades med ett litet tak och man la ungarna ombonat under taket i buren. Man lockade dit kajföräldrarna med mat och de accepterade den hängande buren! Allt slutade lyckligt och ungarna lämnade buren när de var stora nog.

Vi lyckades också flytta ett bo med talgoxungar som föräldrarna byggt inuti en traktor. Vi inredde en transportbur för katt och inredde den med material från boet och ställde buren bredvid traktorn. Föräldrarna hörde ungarna och hittade dit. Vi flyttade sedan buren och hängde upp den i skydd under taket i ett vindskydd. Och fågelföräldrarna följde efter. Tänk på att stänga buren så att inte större rovfåglar kommer in. Föräldrarna tar sig igenom gallret.

4. Om du hittar nykläckta fågelungar på marken

Det händer att ungar ramlar ur boet eller att de petats ut av mamman som känner att något är fel med ungen. Lägg tillbaka ungen i boet om det är möjligt. Man kan senare gå tillbaka och se så att ungen inte hamnat på marken igen. Om man inte hittar boet kan man lägga fågelungen i en liten kartong med ganska mycket hushållspapper i botten som man formar till så det liknar ett bo. För att hålla ungen varm kan man också fylla en petflaska med varmt vatten, linda en handduk runt den och lägga intill fågelungen för att förhindra nedkylning. (Inte för varmt vatten!)

Det är nästan omöjligt att själv föda upp en ny fågelunge på rätt sätt och de förlorar snabbt energi så kontakta viltrehabiliterare för råd! Tyvärr är det väldigt få viltrehabiliterare som tar hand om fågelungar som ramlat ur boet. Så att hitta boet och lägga tillbaka ungen är A och O.

5. Svalor och tornseglare som hamnat på marken

Tornseglare och svalor kan ibland hamna på marken av misstag. Allmänhet som hittar dem tror ofta att det är en rovfågel för att fågeln har ”klor” som liknar en rovfågels…men så är det inte, i själva verket har man hittat en tornseglare eller en svala. Dessa kan ha problem att lyfta från marken om de av misstag hamnat där.

Dessa fåglar lever ju sitt liv till största delen i luften och hamnar de nere på marken får de inte flygkraft nog att ta sig upp i luften. När ungarna är flygga och ger sig iväg från boet så tillbringar de sitt liv i luften utan att landa på marken i över två år! De lever på insekter som de fångar i luften, de är fantastiska flygare som kan göra störtdykningar i upp till 200 km/timmen men hamnar de på marken så är det fara å färde för dem.
Om man träffar på en vuxen tornseglare eller svala som ligger på marken kan man testa att sätta upp den på en höjd eller en kulle för att den ska kunna lyfta därifrån. Eller håll upp fågeln i händerna,och ”kasta” upp den i luften så att den får luft under vingarna.

Är det en unge som hittas på marken måste de tas om hand och födas upp av viltrehabiliterare. Hittar man boet i närheten kan man annars försöka att lägga tillbaks ungen. I mitten/slutet av juli och en bit in i augusti brukar man träffa på tornseglare och svalor som landat på marken. Kontakt till viltrehabiliterare som tar emot tornseglare/svalor finner du nedan.

6. Fåglar som hamnat i en skorsten

Några gånger varje år får vi larm om fåglar som trillat ner i skorstenar och fastnat i skorstensröret en bit ner. Det gäller att få loss och få upp fågeln utan att den kommer till skada. Kontakta viltrehabiliterare alternativt sotare som kanske har erfarenhet av detta. Sotaren har ju redskap som kan vara lämpliga för att få upp en fågel oskadd. Om man måste försöka själv, hitta ett redskap med långt skaft med någon slags platta som fågeln kan sitta på och sen hissas upp.

Vi har fått in ugglor som varit så sotiga i fjäderdräkten att vi varit tvungna att tvätta dem. Kontakta alltid viltrehabiliterare för råd om ni tror fågeln behöver tvättas eller om den verkar skadad/medtagen. Den kan ju ha suttit flera dagar och behöver matas upp. Annars frisläpp den direkt!

Även fladdermöss kan ibland ramla ner hela vägen i skorstenar och hamna i spisöppningen. Lägg fladdermusen i en liten låda med hushållspapper, gör lufthål och förslut lådan. Är den inte skadad eller för sotig så kan den släppas framåt kvällen. Tag kontakt med Nordens viltrehabilitering, se nummer nedan, eller annan viltrehab för råd! Är det en unge som hittas på marken måste de tas om hand och födas upp av viltrehabiliterare. Hittar man boet i närheten kan man annars försöka att lägga tillbaks ungen.

7. Flytta andfamilj från häckningsplats där ungarna inte kan ta sig därifrån

Normalt sett får man ju inte flytta bon och störa häckande fåglar men ibland bygger ex änder sina bon på ”omöjliga” platser, exvis uppe på höga byggnader. Och när de sen ska lämna platsen för att bege sig till vatten, så kan det vara omöjligt för ungarna att ta sig därifrån! Det är mycket viktigt att ungar och mamma inte under någon fas av räddningen separeras! De måste infångas och transporteras ihop!

För att fånga in sjöfågelfamiljen, (oftast andfamilj),  föreslår vi att man införskaffar en hundtransportbur, så stor som möjligt. Ställ in grunda fat, ett med bara vatten och ett med ex havrekross, majs och smulade digestivekex som ligger i vatten. Sjöfågelfamiljen har god aptit och låter sig oftast lockas till godsakerna. Man kan även ställa upp bord och göra som en gång in till buren, se bild. Mamman och ungarna kan då känna sig lite tryggare och slussas i rätt riktning in i buren. Lägg gärna ut ett spår av små bullbitar och smulor som leder in i buren så går de lättare in. Man kan också vänja familjen vid transportburen under någon dag innan infångandet så att de lär sig att det erbjuds mat där. Om det är bråttom och infångandet måste ske samma dag, försök att försiktigt valla in familjen. Bara gå långsamt och lugnt några meter bakom dem. När de kommit in i buren börjar de sannolikt äta. Låt dem komma igång och bli upptagna med ätandet, och stäng sedan burdörren!

Det är bra om man i förväg bestämmer vem som ska stänga burdörren och vem/vilka som håller koll och ger tecken att stänga när alla är inne och upptagna med att äta. Mamman är mycket snabb och explosiv och kan försöka flyga ut när man stänger! Håll räkning på ungarna och kolla så att alla är inne och ingen gömt sig någonstans. Använd gärna plasthandskar om ni måste hantera ungarna så att deras känsliga dun skyddas. OM mamman skull lyckas smita ut måste hela proceduren göras om!  Vänta då någon dag och gör sedan ett nytt försök. Mamman överger inte sina ungar även om hon blir bortskrämd. Hon kommer tillbaka snart efter man lämnat platsen.

Vid frisläppandet, ställ försiktigt ner transportburen, öppna lugnt burdörren och backa undan! Vänta under tystnad. När några minuter har gått, brukar mamman titta ut, och sedan följer ungarna efter henne. Kolla så att ingen unge blivit kvar i buren. Det händer att en unge sitter kvar och trycker. Om den inte vill gå ut, vinkla buren och ”häll” försiktigt ut ungen.

Innan man fångar in familjen ska frisläppningsplatsen var utsedd! Platsen bör vara en liten strandremsa på ett lugnt ställe där det inte vistas många människor, gärna med lite vass så de kan söka skydd där. God planering är A och O under hela processen!

Det händer också att ex en andfamilj som lämnat boet och ska ta sig till vattnet är tvungna att korsa en väg. Då kan man hjälpa till genom att göra bilister uppmärksamma på vad som händer och att de ska sakta ner eller stanna. Det är bra om man är två personer som gärna bär reflexväst så att ni syns ordentligt.

Mamman bestämmer takten och det är väldigt viktigt att inte familjen separeras. Invänta att mamman tar kommandot och samlar ihop sina små. Stressa inte, låt dem gå över vägen i den takt som mamman bestämmer. Håll avstånd till familjen, agera med lugna rörelser, gå efter dem några meter bakom, i samma takt som de själva.  Om det finns vattenpölar på väg ner till vattnet kanske ungarna vill stanna och dricka. Vänta tills alla är klara, fortsätt sedan att försiktigt valla dem mot vattnet. Kommer de bara tryggt och lugnt över vägen så hittar mamman själv ner till vattnet.

8. Sjöfåglar som fastnat i fiskeredskap

Tyvärr är det alltför vanligt att sjöfåglar fastnar/trasslar in sig i kasserade fiskeredskap som linor och krokar. Det är vanligt att fiskelinor har trasslat in sig kring ben och hals på fågeln, krokar kan ibland sitta i näbben. 

Det är förstås svårt att få tag i en fågel som är intrasslad men som fortfarande kan flyga. Fota gärna innan du försöker fånga in fågeln för att få en bild av hur redskapen sitter. Bra att kontakta viltrehabiliterare och skicka bilden till dem också. Man behöver en vanlig sax för att klippa av fiskelinor, en avbitartång  om man ska försöka få bort en krok från näbben. Har kroken trängt igenom näbben nyper man av kroken bakom hullingarna och drar sedan ut kroken. 

Man får närma sig fågeln genom att mata den tills den inte är så vaksam, och vara snabb och försöka fånga den, gärna när den är upptagen med att äta. Frisläpp den genast om den verkar okej. Om fågeln är skadad behöver den tas om hand av viltrehabiliterare.

9. Svanar på is

När isarna börjar lägga sig får vi många samtal om svanar som upphittarna tror är fastfrusna i isen. Detta stämmer inte! Vår erfarenhet är att i 99% av fallen sitter inte svanarna fast! Svanarna landar, de tror att det är öppet vatten, men när de märker att det är is på vattnet så vilar de där för att sedan ge sig av och leta vidare efter öppet vatten. Svanar måste ju hitta öppet vatten när isarna lägger sig på vikarna där de haft sina revir under sommaren. Speciellt oerfarna ungsvanar kan bli överrumplade och vilsna när plötsligt isen lägger sig. Ibland måste man då hjälpa ungsvanarna genom att flytta dem till öppet vatten, men de flesta tar sig därifrån av egen kraft. Så agera inte direkt, utan avvakta, och kolla sedan om svanen ligger kvar efter en dagar. Kontakta då viltrehabiliterare för råd. Om den inte ligger för långt ut kan man erbjuda rågbröd eller havrekross. Då ser man om svanen har aptit och det kan också ge svanen en energikick så den får kraft att ta sig därifrån.

Men en del svanar lyckats inte hitta tillräckligt med föda under vintern. Då måste de ev fångas in för att matas upp. Ibland är de bara utmattade och behöver bara få värma sig och matas upp, då kan de frisläppas redan efter några dagar. I vissa fall behöver de ett par veckor på sig för att återhämta sig.

I ett fall vi hade befann sig en ungsvan på isen under flera veckor. Den klarade sig då boende i området matade den på isen. Vi flyttade dock svanen pga att hundar och rävar utgjorde ett hot för den. När vi frisläpper svanar som vi hjälpt brukar vi göra det vid Strömmen i Stockholm. Där matas sjöfåglarna under hela vintern och där finns öppet vatten året runt. Många erfarna svanar söker sig till Strömmen under vintern. På vårkanten sprider de ut sig igen och söker sig till sina häckningsplatser.

Vi har flyttat flera svanar som verkar ha navigerat fel och landat på olämpliga platser. Om en svan ex landar utanför viltstängslet på en trafikerad väg så är det överhängade risk att den blir påkörd. Det är svårt för en svan att lyfta från ett sådant ställe, de är tunga och brukar ”springa” igång på vattnet när de ska flyga. Så de brukar vanka fram på sidan av vägen eller bara lägga sig ner. Finns det ett vattendrag nära så kan man eskortera svanen till vattendraget genom att gå lugnt bakom svanen på några meters avstånd tills den kommer fram till vattnet.

För att flytta en svan som landat på olämpligt ställe och som bara vill ligga kvar så kan man transportera svanen i bakskuffen på en bil. Bra om det finns nät eller hundgaller i bilen. Svanar är tvärtemot vad många tror inte arga och hotfulla när man fångat dem utan de är väldigt lugna att hantera. När man ska ta svanen, ta ett stadigt grepp över vingarna som du viker in så de inte flaxar. Lyft så du har svanen framför dig. Näbben behöver man inte vara rädd för de nyper sällan till och i så fall inte med någon större kraft. Däremot är vingarna kraftfulla så det är viktigt att ha koll på dem och vika in dem längs svanens kropp.

Ungsvanar är ofta inte så kraftfulla som vuxna svanar och är oftast väldigt medgörliga. När man ska fånga, locka med några brödbitar som slängs framför svanen. Om den böjer sig efter maten kan man passa på att fånga den bakifrån i ett stadigt grepp. Lägg svanen i bakskuffen på bilen. Stäng snabbt. Svanen rör sig ganska klumpigt och är inte så snabb så det brukar gå bra. Man kan också transportera en svan i en IKEA-kasse. Se till att benen viks in och omslut svanen med kassen, bind försiktigt ihop och låt förstås huvud/hals vara fria. Transportera till närmaste sjö. Bär försiktigt ner svanen till vattnet och släpp den fri.

10. Fåglar/ekorrar som katten tagit in/skadat

Ibland kommer katten hem med en levande och till synes oskadd fågel eller ekorrunge. I vissa fall håller katten faktiskt bara i bytet. Om djuret verkar oskadat så släpper man den direkt. Men om katten har bitit genom huden på fågeln/ekorrungen så kan det betyda stor fara för ungen även om den inte verkar vara svårt skadad. Kattbett är farliga om tänderna trängt djupt in. Katters saliv innehåller mycket bakterier och då behöver den bitna ungen antibiotika. Att sätta ut ungen igen kan också medföra stor risk att katten på nytt fångar ungen. Om fågeln/ekorren är skadad, sätt den i en låda med hushållspapper i botten, gör lufthål och förslut lådan. Ställ på ett lugnt ställe och kontakta viltrehabiliterare för råd.

Här hittar du bra information om hur du kan förebygga och förhindra kattangrepp:

Exempel 1

Exempel 2

11. Vilda djur som haltar

De vanligaste frågorna vi får om hälta hos djur gäller rådjur, rävar och sjöfåglar. Det är vanligt att vilda djur haltar pga gamla skador men de lär sig ofta leva med sin skada och klarar det bra. Ibland ser man djur med nya skador och ofta läker de men ibland blir det en bestående skada. I dessa fall ska man bara avvakta! Om djuret stödjer på benet och det inte finns någon öppen fraktur så är regeln att avvakta! Det brukar läka och djuret klarar sig med sin skada.
Om däremot benet hänger helt obrukbart eller man ser öppna frakturer, då ska man agera och kontakta viltrehabiliterare/viltvårdare i kommunen. Då kan de göra en bedömning av skadan. Men viltrehabiliterare/viltvårdare får inte ta hand om rävar och rådjur! Många ringer och ber oss fånga in och rehabilitera, det är tyvärr alltså inte tillåtet. Filma/fota gärna djuret! Det underlättar bedömningen.

När det gäller sjöfåglar och hälta, så är det vanligt att det fastnat föremål kring benet, ex fiskelinor. Om det är så kontakta viltrehabiliterare så att de kan hjälpa fågeln få bort föremålen. Ibland ser man att fåglar haltar utan att det sitter fast något kring benet. Benet kan vara svullet. Avvakta då och observera. Kontakta viltrehabiliterare, filma/fota gärna.

12. Harpaltar och rådjurskid som du tror är övergivna

Det första du ska göra, GÖR INGET! Flytta inte/ta inte in ungen! I de allra flesta fall är djurungarna INTE övergivna! Mamman lämnar ungarna avsiktligt bl a för att skydda dem mot rovdjur. Det är större chans att ungarna inte blir upptäckta av rovdjur om mamma och ungar är åtskilda. Mamman kommer tillbaka ett par gånger per dag för att dia ungen/ungarna, sedan lämnar hon dem igen!

Ibland ser man ex harungar ligga på ett för dem farligt ställe, helt öppet vid en lekplats eller nära en väg, eller att fåglar upptäckt dem och attackerar. Är det en uppenbart farlig/olämplig plats, och ungen verkar oskadad, kan man försiktigt flytta ungen några meter till ett mer skyddat ställe, ex ett buskage.  Mamman hittar dem när det blir lugnt omkring dem och inga fåglar/människor/hundar uppehåller sig nära.

Men flytta bara  i nödfall, harpaltar och rådjurskid är extremt stresskänsliga och de DÖR ofta för att människor hanterar dem på fel sätt. Är ungen skadad behöver den tas om hand av viltrehabiliterare.

Det är helt normalt att rådjurskid ligger stilla i timtal och väntar på sin mamma.  De följer bara sin mamma och mamma flyttar sin unge när hon tycker det är dags. Gå därifrån och lämna kidet! Mamma kommer inte fram om vi och våra hundar rör oss i närheten!

Det är inte sant att djurföräldrar överger sina ungar om man tagit i dem. Men glöm inte att mamman tar bäst hand om sina ungar själv och hon behöver oftast inte hjälp med det!

Det händer att man ser/hör ett rådjurskid som går omkring och ropar med höga ljud. Det kan betyda att mamman inte kommit tillbaka. Alltför ofta beror det på att de blivit åtskilda av lösspringande hundar. Det kan ta flera dagar innan mamman vågar sig tillbaka! Många tragiska händelser sker i vår natur varje år där  vi får larm om rådjurskid som blivit illa bitna av både rävar och hundar. Så HÅLL DIN HUND KOPPLAD!

I de fall där rådjurskidet påträffas skadat eller blivit övergivet ska alltid kommunens viltvårdare kontaktas för bedömning då viltrehabiliterare inte har tillstånd att omhänderta rådjur!

Skriv ut informationsplanschen från Djurens Ö och sätt upp på anslagstavlor i ditt område. Där finns info om djurungar. Planschen hittar du här på hemsidan.

Det är helt naturligt och rätt beteende om allt är som det ska att rådjurskidet ligger ner. Kidet/ kiden följer bara sin mamma och ligger ner för att invänta att hon kommer. Mamman flyttar sedan sin unge till nytt ställe.

13. Tama rävar

Man kan tycka det är charmigt när rävar blir tama och man t om kan handmata dem. Men tänk på att en tam räv är nyfiken och blir alltmer orädd. De börjar närma sig människor, blir alltmer orädda,  leker med bollar, går in i hus och på verandor och det är inte alla människor som uppskattar detta. Till sist blir det räven som får betala, ofta med sitt liv, då tama rävar skjuts för att många vill bli av med dem i området. Folk tror också att rävar skadar och dödar katter och hundar, vilket inte stämmer, hundar och katter är inte ett naturligt byte för räven, de äter sorkar och möss som huvudsaklig föda. 

Rävar som rör sig i bostadsområden är oftast ungrävar som matats av människor sedan de var små. Det går att få räven att återgå till sitt naturliga beteende. De boende i området måste då hjälpas åt. Istället för att handmata räven  kan man etablera en matplats i ex en skogsdunge en bit bort från bebyggelsen. Räven går tillbaka där den hittar mat. Räven är allätare så man kan ge kött, fisk blöt hund/kattmat/torrfoder och en skål med vatten. Man kan avvänja räven genom att istället för att erbjuda mat och lek ge den en liten dusch med vattenspruta eller skramla och göra oljud när den närmar sig. På höstkanten blir rävarna könsmogna och vill förhoppningsvis dra vidare. Så detta i  kombination med att man slutar mata och uppmuntra närhet kan få räven att ge sig av.

Övergivna rävungar

Tyvärr får vi varje år in fall med övergivna rävungar där mamman försvunnit eller förolyckats. När mamman inte återvänder till grytet ger sig ungarna iväg (om de är tillräckligt gamla) och letar. Ibland söker de sig till människor. Tyvärr ges inte tillstånd att omhänderta/rehabilitera rävar, så det finns ingen som kan/får ta emot rävungar. Ta kontakt med oss på Djurens Ö så kan vi ge råd om hur man ska gå vidare, vi tittar över situationen och försöker avgöra om ungarna kan klara sig själva med hjälp av stödmatning vid grytet och annat man kan göra för att hjälpa rävungarna.

Skabbrävar

Om du misstänker att en räv i området har drabbats av rävskabb, kontakta oss på Djurens Ö. Tag gärna bilder på räven så kan vi hjälpa till med bedömning och även ge råd om hur du kan hjälpa räven. 

15. Djur som trillat ner i håligheter. Vad kan du göra?

Vi har haft flera larm om djur, vanligen grävlingar eller igelkottar, som ramlat ner i olika håligheter och sedan inte kan ta sig upp därifrån. De har ramlat ner i brunnar, i trappavsatser i hyreshus, i tömda pooler, eller i grävda hål i marken.
Vad gör man?

Djuret kan ha varit i hålet under en längre tid och behöver vätska. Sänk ner en skål med vatten och låt djuret dricka. Ge också mat. Om det är en grävling eller en igelkott kan man ge hund/kattblötfoder eller köttfärs.

En igelkott är inga större problem att lyfta upp. Tag på handskar och placera igelkotten i en låda. Frisläpp den när den fått äta och dricka och täck för hålet den suttit i.

Är det en grävling som ramlat ner i en hålighet kan man sänka ner en planka med grov struktur eller en kraftig trädgren som grävlingen kan klättra upp på med hjälp av sina vassa klor. Har de bara tillräckligt med krafter kvar så brukar de klara det. Lämna platsen och gå tillbaka nästa dag och se efter så att grävlingen lyckats ta sig upp. Täck över/fyll igen håligheten. Är det en större hålighet som ex en tömd pool kan man klättra ner och ha med en flyttlåda eller en transportbur. Ställ buren nära grävlingen. Försök mota in djuret i lådan med hjälp av en pinne eller ett kvastskaft. Peta försiktigt grävlingen i baken med pinnen i riktning mot lådan. De brukar fogligt kila in och de attackerar inte. Ge vatten och mat och frisläpp.

15. Djur som fastnat/trasslat in sig

Djur som fastnat/trasslat in sig i saker får vi larm om varje år. Det vanligaste är att de trasslar in sig i fiskelinor eller andra linor. Klövvilt som fastnat i ex staket får vi också larm om. Kontakta viltrehabiliterare för råd. Om läget är akut och du måste agera se till att ha redskap till hands. Sax, avbitartång, handskar. Rovfåglar har mycket skarpa klor och det är nödvändigt att ha handskar om du behöver hjälpa en rovfågel. Man bör vara två personer som kan hjälpas åt. Försök agera lugnt. Tag försiktigt men bestämt tag i vingarna och samla dem längs kroppen. Håll fågeln stadigt och avlägsna linan eller vad det är den fastnat i. Om fågeln är medtagen låt den vila ett tag, erbjud vatten och och ev föda.

Placera fågeln i en transportbur eller flyttlåda som har lufthål  och förslut lådan. Låt fågeln vila/återhämta sig några timmar, ha gärna vatten/föda i lådan. Du kan söka på ”Vem äter vad?” här på vår  hemsida. Frisläpp direkt när fågeln hämtat sig om den är oskadd. Det är förstås alltid bäst och tryggast att få hjälp av en kunnig viltrehabiliterare så försök få tag i en sådan i första hand.

Är det klövvilt som fastnat i något kontaktar men kommunens viltvårdare för hjälp.

16. Om olyckan är framme och du kör på ett vilt djur

Ring 112! RÖR inte det påkörda och skadade djuret! Det är straffbart och anses som smitning om man inte rapporterar olyckan. Detta gäller för följande djur: Älg, rådjur, hjort, utter, vildsvin, björn, lo, järv, örn, mufflonfår och ren.

Håll avstånd till djuret för att inte stressa det ytterligare. Lägg inte på filt etc som man ser ibland att folk gör. Det blir bara stressande för djuret. Invänta hjälp från viltvårdare. Om djuret ligger väldigt illa till så man måste flytta det, rådgör med 112.

Platsen där olyckan skedde ska märkas ut så  att eftersökshund/viltvårdare kan börja söka efter skadat vilt. Markeringen placeras på den sida av vägen där djuret ligger eller där det försvann. Man markerar platsen med ex ett tygstycke eller med remsa om viltolycka som brukar finnas i nyare bilar. Sätt ut varningstriangel och ring 112.

Tänk på att viltet rör sig mest under gryning och skymning. Kör lugnt och håll utkik, speciellt där varningsskyltar finns uppsatta.

17. Vilda djur som tar sig in i byggnader och inte kommer ut

Vilda djur, (oftast fåglar), råkar ibland ta sig in i byggnader och hittar sedan inte ut. Det är ganska vanligt att vi får larm om ugglor och andra rovfåglar som flugit in i större byggnader.

Vad gör man? Öppna upp alla fönster och dörrar som går att öppna. Om det är möjligt kan man täcka för fönster som inte går att öppna. Släck alla lampor. När det blir lugnt på platsen och dagsljuset strömmar in från öppningarna hittar de oftast själva ut.

Småfåglar och kråkfåglar råkar ibland flyga in i bostäder/hus. Samma som ovan gäller här, öppna upp fönster och dörrar och släck så flyger de mot ljuset i fönstren. Det händer att de blir stressade och börjar flyga mot fönsterrutorna innan man hunnit öppna. Då är risk för att de skadar sig, så beroende på situation kan man ibland behöva fånga in fågeln med ex en håv, men det kan vara svårt och det är stressande för fågeln så det bästa är att den tar sig ut på egen hand genom fönster eller dörrar.

Tänk på att viltet rör sig mest under gryning och skymning. Kör lugnt och håll utkik, speciellt där varningsskyltar finns uppsatta.

18. Ekorrbon eller fågelbon i nedtagna träd

Hösten är bästa tiden för att ta ner träd och röja på tomter och i trädgårdar, men tyvärr väljer många att ta ner träd på våren, då ekorrar och fåglar bygger bo och föder upp sina ungar i träden. Om man ändå måste ta ner träd om våren, se till att trädfirman noggrant  undersöker trädet innan arbetet påbörjas så att trädet verkligen är fritt från bon!

Är olyckan ändå framme, så brukar ekorrmamman försöka flytta sina ungar från det nedfallna boet. Du kan samla ihop rester av boet och ungar och placera dem lite skyddat i/omkring det nedfallna trädet så inga katter eller fåglar upptäcker dem för lätt. Lämna sedan boet och ungarna i fred. Mamman återkommer oftast inom en eller ett par timmar för att flytta sina ungar. Är någon ungen skadad kontaktar du självfallet viltrehabiliterare för hjälp.

Fågelmammor kan dock inte flytta sina ungar och de accepterar i stort sett aldrig att boet placeras på något nytt ställe. Finns det ungar i boet som överlevt ska du alltid kontakta viltrehabiliterare! Placera ungar och bo i en låda, ställ på ett lugnt ställe och invänta rehabs återkoppling!

19. Övergiven utterunge

Varje säsong, oftast under juli månad, får vi samtal om övergivna utterungar. De brukar kunna rehabiliteras på någon djurpark! Vi samarbetar med Skansen som kan ta hand om utterungar. De föder upp och frisläpper dem när de nått rätt ålder. Men innan kontakt etablerats med djurparken behöver utterungen tas om hand, kanske under ett par  dagar. Inred en större hundbur eller placera ungen i ett mindre utrymme där den inte kan skada sig eller fastna i något. Lägg en filt eller något annat mjukt som den kan ligga på och ställ dit en grund skål med vatten och med några fiskbitar i, ex tinad laxfile i små bitar.

Sök kontakt angående uttrar under länken Vidare hjälp och kontakt.

Fågelmammor kan dock inte flytta sina ungar och de accepterar i stort sett aldrig att boet placeras på något nytt ställe. Finns det ungar i boet som överlevt ska du alltid kontakta viltrehabiliterare! Placera ungar och bo i en låda, ställ på ett lugnt ställe och invänta rehabs återkoppling!

Tänk på att viltet rör sig mest under gryning och skymning. Kör lugnt och håll utkik, speciellt där varningsskyltar finns uppsatta.

20. Ensamma sälkutar

Tidigt på våren, redan från februari föds gråsälsungarna. Mamman diar sin unge med den mycket feta modersmjölken. Ungen äter sig riktigt tjock och den bygger upp ett ordentligt fettlager. Vid fyra veckors ålder stöter mamma säl bort sin unge och nu måste den klara sig själv och själv fånga sin fisk.

En del ungar kommer dock ifrån sin mamma för tidigt, innan den hunnit lägga på sig det viktiga fettlagret. Om det sker innan de hunnit äta upp sig och få till sin livsviktiga  fettresurs som de ska livnära sig på innan de lärt sig fånga fisk själva blir ungarna snabbt utmärglade.

När de blir avmagrade och inte har tillräckligt med skyddande fettlager börjar de frysa i vattnet och kravlar då upp på land. Man kan hitta dem vid strandkanten men också  på vägar och i skogspartier. Detta sker under mars-april.

En frisk, välnärd sälkut är väldigt rund och fet! De som inte mår bra har en avsmalnande kroppsform och ett litet huvud. De smala kutarna drar sig ofta till upphittaren och kan ge ifrån sig höga ljud.

Hur hjälper du sälkuten?

Sälkutar ska/kan INTE matas med nappflaska! De har skarpa tänder och om den inte äter själv måste den kanske sondmatas. Det är få personer som har erfarenhet av detta och man kan skada kuten om man gör fel! Man kan prova med att ge den färsk strömming, gärna hela fiskar. Om den tar fisken och kan äta själv så kan den klara sig, men om den inte gör det så är chanserna ganska små  för kuten.

Vi brukar råda att mata och avvakta och se om kuten simmar iväg. En del gör det men simmar snart upp på en annan strand igen och lägger sig. Men andra syns inte till igen, då har den kanske kommit igång och börjat leta sin mat själv.

Tidigare hade vi ett samarbete med Skansen gällande sälkutar. Vi tog hand om dem i det mest akuta skedet, sedan fick de komma till Skansen för vidare vård. Men tyvärr säger Skansen nej till detta nu pga resursbrist. Skansen är de enda som har tillstånd att rehabilitera sälkutar så nu är möjligheterna att hjälpa sälkutarna med annat än stödmatning mycket begränsade.

När det gäller gråsälskutar kan man kontakta Djurens Ö eller Skansen för råd. När det gäller knubbsäl som inte finns här i våra trakter har vi (Djurens Ö) ingen erfarenhet. Kontakta  Fågelcentralen i Göteborg, eller Skansen.

21. Övergivna igelkottungar. Vad kan du göra?

När man får syn på små igelkottsungar som rantar runt mitt på dagen utan sin mamma, då kan man ana att något är fel! Det finns många faror för små igelkottsungar, (ex kråkfåglar som de bör skyddas för)  så samla ihop ungarna,  lägg dem i en låda med hushållspapper och gärna en handduk för ungarna att krypa in under. Om ungarna verkar kalla och loja kan man lägga in en petflaska invirad i en handduk och fylld med varmt vatten. Se till att det inte blir FÖR varmt. Lägg intill ungarna som kommer att bli mer aktiva när de får upp värmen. Då blir de mer mottagliga för att äta och dricka igen.  

Är ungarna nyfödda behöver de matas med kattmjölksersättning och de behöver också ”kisshjälp”, därför är det oerhört viktigt att man tar kontakt med viltrehabiliterare omedelbart! Är ungarna lite större så att de äter själva kan man erbjuda laktosfri s k ”kattmjölk” i en låg skål. Vatten kan man också ställa in och ett lågt fat med lite kattblötmat alternativt köttfärs. Men tvinga absolut inte i dem något! Maten kan hamna i lungorna och de kan dö.