Vid akuta ärenden ring 070 2278887

eller kontakta oss via Djurens Ö på facebook


OBS! Försök inte vårda eller mata ett djur du tagit hand om utan kontakta alltid en viltrehabiliterare!

Djurens Ö är en stiftelse som grundades år 2000 och som arbetar

ideellt med att ta hand om skadade vilda djur och moderlösa djurungar.

Vår filosofi är att ge djuren ”en andra chans”

Skräp dödar vilda djur!

Skräp i naturen orsakar stort lidande hos vilda djur. Och många djur dör av skräpskador. Vi får ständigt in larm om djur som råkat illa ut på grund av att vi människor skräpar ner. Nu vill vi på Djurens Ö starta en kampanj för att städa upp i naturen och göra den säkrare för det vilda djurlivet. Se filmen som är ett skräckexempel på hur illa det kan gå. En otäck historia som fick ett lyckligt slut.

Hjälp till att städa ett område

Nu kan du också göra en insats för att göra naturen lite säkrare för vilda djur genom att städa upp i ett område du väljer ut. Det kan vara området där du bor, en strand, en sjö eller ett naturområde. Du kan göra det mycket enkelt genom att ta med dig något att samla skräpet i och gå ut själv eller i en grupp. Ta före- och efterbilder och lägg upp på messenger på Djurens Ö:s Facebooksida. Lägg också gärna upp en bild på dig själv, eller om ni är flera, på hela städpatrullen. Ange om din städpatrull har ett namn. Vi publicerar bra städinsatser. För varje fiskelina, metkrok, hårsnodd, plastring och plastpåse du plockar upp så gör du en livsviktig insats!

Var med i kampanjen du också! Gå in på Djurens Ö:s facebooksida och lägg in ditt bidrag på messenger.

Informationsplanscher

Hjälp Djurens Ö att sprida viktig information om djur! Vi får in massor av fall med djurungar just nu och de flesta är faktiskt inte övergivna utan har sin mamma i närheten men inte alltid närvarande! Vi har nu tagit fram tre informationsplanscher bland annat om djurungar. De finns att ladda ner som pdf. Du kan printa ut dem och t ex sätta upp på anslagstavlor i området där du bor.
På så sätt kan du hjälpa till att sprida viktig information om djur och förebygga att exempelvis djurungar tas in i onödan! Men ibland kan djurungar behöva tas om hand eller du kanske har andra frågor angående vilda djur. Då är det viktigt att du vänder dig till en viltrehabiliterare som har erfarenhet och kan hjälpa!

Här kan du ladda när planschen som pdf: djurungar

Här kan du ladda när planschen som pdf: igelkott

Här kan du ladda när planschen som pdf: rävar

Här kan du ladda när planschen som pdf: fimpar

En miljard fimpar förgiftar vår natur. Varje år!
Var med och Stoppa fimpen!

”Det vanligaste skräpet är fimpar och dessa släpper ut både gifter och sönderdelas till mikroplaster (cellulosaacetat), som blir kvar i miljön i minst 100 år, om de ens försvinner. Snuspåsar innehåller också gifter (ex Kadmium) och även om påsen till stor del är biologiskt nedbrytbar så innehåller även den små mängder av plastämnet Polypropen.
Senaste statistiken visar att ca 1 miljard fimpar och miljontals snuspåsar hamnar i den svenska naturen varje år.”
Källa: Håll Sverige Rent

Skräpplockardagen 2020 gav 1400 fimpar på två timmar


Projektledare Anna Olsson, Djurens Ö visar upp resultatet från årets skräpplockardag på Djurö.

Den 28 mars arrangerade Djurens Ö’s  projektledare Anna Olsson årets skräpplockardag på Djurö i Stockholms skärgård. Förutom många snuspåsar kunde vi på två timmar plocka upp 1400 fimpar. På ett litet område. Tänk vad vi kan göra om alla hjälps åt!

Stoppa fimpen-kampanjen fortsätter

Och tyvärr ser trenden att fimpa på marken ut att fortsätta och därför kommer vi under ett helt år att sammanställa hur många fimpar och snuspåsar som plockas runt om i landet.

Det är statistik som vi kommer att redovisa här på webbsidan och till lämpliga myndigheter. Detta med förhoppningen om att få till en förändring!

 

 

Nu kan Du hjälpa till!

Starta en egen skräpplockardag. Dokumentera antalet fimpar och snuspåsar du plockar. Ta gärna bilder. Välj gärna ett specifikt område som du patrullerar med jämna mellanrum, på så vis kan vi få en uppfattning över om det sker någon förändring under året. Skicka din dokumentation/statistik till: stoppafimpen@djurenso.se

Meddela datum, område (kommun) och antal fimpar/snuspåsar. Bifoga gärna bilder också.

Stoppa fimpen i dosan

Nu kan du ge en dosa till dina rökande och snusande vänner. Här kan de kasta sina fimpar och snuspåsar. Bättre där än på marken. Dosan kostar bara 20 kr och pengarna går till Djurens Ö’s verksamhet för att hjälpa vilda djur. Dosan rymmer 60 ml, diameter ca 6,7 cm.

Kostar endast 20 kr/st plus porto.

Du kan beställa dosan här:

10 + 7 =

Djurens Ö på Facebook:

Projekt Viltsjukhuset

Vårt mål är att bygga ett modernt fullt fungerande viltsjukhus. Vi hoppas du vill stödja vårt arbete.

Stöd oss!

Hjälp oss hjälpa de vilda djuren! Nu kan du även swisha ditt bidrag till123 443 74 06.

Djur vi har räddat

Vi får varje dag information om vilda djur som behöver vår hjälp. Här kan  du läsa om några djur vi har kunnat hjälpa.

Projekt Viltsjukhuset för en återställd balans djur-natur-människa-miljö

I många länder finns särskilda viltsjukhus. Men inte i Sverige. Djurens Ö driver Projekt Viltsjukhuset i syfte att bygga Nordens första viltsjukhus.

Viltsjukhusets övergripande mission är en återställd balans djur-natur-människa-miljö. Och ytterst att värna den biologiska mångfalden. Inom ramen för viltsjukhuset får vi möjlighet att driva natur- och miljöprojekt tillsammans med svenska och internationella organisationer.
Läs mer.

Ofta farlig vandring för groddjuren till lekplatsen

Under mars-april vandrar paddor, grodor och salamandrar från sina vintervisten till en damm, bäck eller sjö för att leka. Ofta måste de passera trafikerade vägar för att komma till sitt lekvatten. På vissa håll har Trafikverket byggt grodtunnlar för att groddjuren ska kunna passera säkert. På andra håll finns det inga tunnlar och grodorna blir överkörda. Då kan vi hjälpa grodorna över vägen.

Vill du starta patrullering och hjälpa groddjuren över vägen. Djurens Ö har tagit fram en informationsplansch som beskriver hur det går till och vad du ska tänka på. Den kan du printa ut och sätta upp i exvis områden där det finns mycket groddjur. Eller du kan använda den som information vid patrullering när du introducerar nya volontärer. Vi hoppas att den inspirerar så att flera kan dra igång grodrescue runt om i Sverige.
 
Länk till Informationsplanschen

Alarmerande resultat från 2019 års grodrescue!

Vid årets (2019) grodvandring vid Skeppdalsström och Hovnoret var det anmärkningsvärt få groddjur som vandrade till vattnet för att leka. Orsakerna vet vi inte. Vi kan bara gissa. Det var ovanligt kallt och torrt under lekperioden. Och vandringen brukar komma igång och vara som mest intensiv när det regnar. Torkan kan vara orsaken och göra att groddjuren avstår från att leka. Eller så är det helt enkelt ett mellanår och vandringen kommer igång igen nästa år. I värsta fall har antalet groddjur minskat drastiskt. Det vore i så fall en katastrof. Vi hoppas på att nästa år blir ett bra år för groddjuren!

Djurens Ö arrangerar varje år ”grodrescue” vid Skeppdalsström och Hovnoret på Värmdö under mars-april. Vid Skeppdalsström lät Trafikverket bygga grodtunnlar 2015. Trots det passerar många groddjur den starkt trafikerade Stavsnäsvägen mellan eller vid sidan av tunnelbarriärerna. Resultatet blir att många groddjur dör. Därför finns Djurens Ös volontärer på plats för att hjälpa djuren över vägen. Groddjuren vandrar i regel i skymningen och efter mörkrets inbrott.

Resultat av 2019 års grodrescue

Så här många groddjur kunde vi hjälpa över vägen på Värmdö vid Skeppdalsström och Hovnoret under perioden mars-april 2019.

Antal paddor räddade vid Skeppdalsström

Antal paddor räddade vid Hovnoret

Antal grodor räddade vid Skeppdalsström

Antal grodor räddade vid Hovnoret

Antal mindre salamander räddade vid Skeppdalsström

Antal mindre salamander räddade vid Hovnoret

Resultat av 2018 års grodrescue

Så här många groddjur kunde vi hjälpa över vägen på Värmdö vid Skeppdalsström och Hovnoret under perioden 4 april – 3 maj 2018.

 

Antal paddor räddade vid Skeppdalsström

Antal större vattensalamander räddade vid Skeppdalsström

Antal grodor räddade vid Skeppdalsström

Antal grodor och paddor räddade vid Hovnoret

Antal mindre salamander räddade vid Skeppdalsström

Antal mindre salamander räddade vid Hovnoret

Har du ett akut ärende och inte får tag på oss

Får du inte tag på oss på Djurens Ö så beror det förmodligen på att vi är ute på akut uppdrag. Du når oss säkrast via vår Facebook-sida. Om du ändå inte får tag på oss, kontakta då gärna någon av de andra organisationerna som arbetar med att hjälpa moderlösa och skadade vilda djur. Se nedan.

 

Lilla Vilthuset
Suzzie Engström, viltrehabiliterare
Tel 076 200 43 63

Ninas Vilthjälp
Nina Peivert, viltrehabiliterare 

 
 

Viltakuten 
Viltrehabilitering i hela landet

KFV Riks
Viltrehabilitering i hela landet
utanför Stockholm

Djurambulansen Stockholm
Tel 08 588 03 112

Svenska Djurambulansen
Tel 0771 999 112

Ett stort tack till våra fantastiska samarbetspartners
som på olika sätt hjälper och har hjälpt de vilda djuren genom åren!

 

Vi vill särskilt tacka Väsby Djursjukhus som alltid ställer upp! Vi vill tacka Ahlbergs Veterinärpraktik, Djurkliniken Roslagstull och Maud Fransson, Djurskyddet Karlstad. Samt ett extra varmt tack till företaget Edrington Sweden AB som med generöst bidrag stöttar Djurens Ö.